Stressreaktion

Stressreaktion from Svenska Dövidrottsförbundet on Vimeo.

Visste du att stress faktiskt är något bra, när det funkar som det ska vill säga? Här kan du läsa mer om vad som händer när man stressar.

Enkelt sett kan man se stressreaktionen som en tre-stegs-raket. Först frisätts noradrenalin. Det är det som ökar koncentrationsförmågan och gör att man blir mer alert och uppmärksam. Noradrenalinet är det som man kan känna som en pirrande känsla i magen när man till exempel åker berg-och-dalbana. I nästa skede kommer adrenalinet in och då skärps sinnena ytterligare och det som nyss var en ganska behaglig känsla är nu mer obehaglig med darrningar och snabb andning. Kanske något du känt när du till exempel stått framför klassen vid en redovisning? Som nummer tre kommer sedan kortisolet in. Det är det som bland annat frigör energi och ökar uthålligheten så man kan försvara sig mot motståndaren eller hinna springa undan. Om stressreaktionen är kort utgör inte kortisolet någon fara men om det utsöndras under längre tid kan det försvaga immunförsvaret, försvåra uppbyggnaden av bindväv (stödjande vävnad i kroppen) och störa matsmältningen. På sikt kan kortisolet också orsaka till exempel högt blodtryck och diabetes typ 2, så kallad åldersdiabetes.

För att bli tillräckligt snabb för att kunna fly från hotet eller tillräckligt stark för att kunna försvara sig mot fienden slår stresshormonerna igång det här i kroppen:
• Blodet rusar snabbare = mer syre
• Andningstakten ökar = mer syre
• Blodet leds till ben och armar = musklerna får mer kraft
• Våra sinnen skärps = vi kan se och höra bättre
• Mag- och tarmfunktionen stängs av = matsmältningen tar ingen energi
• Fler vita blodkroppar = vi blöder mindre om vi skadar oss och kan läka snabbare om vi skadas
• Smärtsignaler blockeras = Vi känner av våra skador mindre eller inte alls

Trots att evolutionen sett till att människan utvecklats enormt mycket på flera olika plan ser just stressreaktionen ut på exakt samma sätt för oss som för våra förfäder. Det som skiljer oss från våra förfäder är att vi sällan får det fysiska utlopp som de fick. Istället riskerar vi att hamna i ett konstant mentalt och biologiskt spänningstillstånd som inte får något utlopp. När man inte får utlopp för stressreaktionen riskerar man att bli irriterad eller arg. Det kan hålla i sig länge, ibland flera veckor. På-knappen är ständigt intryckt. Det gör att de negativa stresshormonerna fortsätter att bryta ner oss och man riskerar att bli sjuk, både fysiskt och mentalt. De stressituationer våra förfäder utsattes för var många gånger livshotande. Det är sällan vi idag står inför saker som hotar våra liv och vår existens. Stressreaktionerna är inte heller lika starka nu som våra förfäders utan mer inåtriktade. Det i sin tur gör att man kanske inte uppmärksammar stressreaktionen och därför heller inte alltid är medveten om vilka skador som kan uppstå om man fortsätter att stressa.

Källa: Ung Livsstil www.unglivsstil.se